Primorsk - Någon annanstans
Så där nu har vi lämnat Primorsk bakom oss och är på väg någon annanstans.
Ja jag vet det låter väldigt flumigt men det är så det är.
Ramona går på en så kallad "spotmarknad" och det betyder att vi går dit det finns last och sen får vi reda på vart vi ska med den.
I detta fallt så har vi ju lastat disel i Primorsk och ska nu ta sikte på Milfordhaven i västra England men det kan och kommer nog bli ändrat på vägen.
Det ända som är ganska säkert är att vi ska stanna till utanför Göteborg och få ombord lite reservdelar och annat vi behöver.
För att snacka lite om våran tid i Primorsk så finns det inte så mycket positivt att berätta tyvärr.
Det som var positivt var att vi kom och gick från hamnen på dagen så slapp att gå upp mitt i natten som jag gjort de senaste gångerna. En anna sak som var bra var att det inte va så kallt som jag hade tänkt mig.
Det låg ca 30 cm is på vattnet och det snöade lite igår kväll men ändå så tyckte jag att det inte va så kallt.
Har väl redan frusit bort alla nerver så känner inte av det längre? Eller kanske har fått i mig lite för mycket diselångor så hjärnan inte funkar länge???
Vi bunkrade ombord disel till våra hjälpmotorer också. Det kom en sliten gammal bunker båt vid namn Kapitan Danilov och la sig på våran utsida.
Bunkringen tog bara några timmar men när vi var klara så stängde de igen båten och gick o la sig. Konstiga ryssar!
Och nästan ingen snackar engelska i detta landet.
Det är väl ungefär en på trettio personer som gör det och den engelska de kan sträcker sig nog till typ tio ord.
Jobbigt när det kommer en massa folk ombord och ingen fattar att man vill se deras ID-kort utan bara säger:
Blek ryss med stor pälsmössa - Da da da, see chief. ( De vill alltså träffa överstyrman)
För andra gången säger jag - Okey, can I i please see your identification?
Pälsryssen fattar noll och pekar på bryggan - Chief?
SUUUUCK - Yes, but must see ID, you know! Försöker rita ett idkort i luften
Pälsryssen fattar fortfarande inte utan börjar gå mot bryggan, funderar ett ögonblick på hur mycket i skiten jag skulle hamna om jag skulle springa ikapp och bodytackla ner han i däcket.
Tänkte att om jag gör det så tar det nog inte många sekunder innan jag har 15 AK-47 mot huvudet och en enkelbiljett till saltgruverna i Sibirien.
Får stopp på honom och säger - No passport, no chief! Tittar strängt på han att jag menar allvar.
Äntligen fatta han! Passport var tydligen ett av de tio ord han kunde och jag fick tittat på hans pass.
Det är nämligen så att efter 11 september så blev det väldigt mycket strängare med säkerheten ombord på båtar och i hamnar. Det finns nåt som heter ISPS och det är regler som har med fartygets säkerhet ombord. Enligt ISPS så måste vi kolla legitimation på alla som kommer ombord.
Ja jag vet det låter väldigt flumigt men det är så det är.
Ramona går på en så kallad "spotmarknad" och det betyder att vi går dit det finns last och sen får vi reda på vart vi ska med den.
I detta fallt så har vi ju lastat disel i Primorsk och ska nu ta sikte på Milfordhaven i västra England men det kan och kommer nog bli ändrat på vägen.
Det ända som är ganska säkert är att vi ska stanna till utanför Göteborg och få ombord lite reservdelar och annat vi behöver.
För att snacka lite om våran tid i Primorsk så finns det inte så mycket positivt att berätta tyvärr.
Det som var positivt var att vi kom och gick från hamnen på dagen så slapp att gå upp mitt i natten som jag gjort de senaste gångerna. En anna sak som var bra var att det inte va så kallt som jag hade tänkt mig.
Det låg ca 30 cm is på vattnet och det snöade lite igår kväll men ändå så tyckte jag att det inte va så kallt.
Har väl redan frusit bort alla nerver så känner inte av det längre? Eller kanske har fått i mig lite för mycket diselångor så hjärnan inte funkar länge???
Vi bunkrade ombord disel till våra hjälpmotorer också. Det kom en sliten gammal bunker båt vid namn Kapitan Danilov och la sig på våran utsida.
Bunkringen tog bara några timmar men när vi var klara så stängde de igen båten och gick o la sig. Konstiga ryssar!
Och nästan ingen snackar engelska i detta landet.
Det är väl ungefär en på trettio personer som gör det och den engelska de kan sträcker sig nog till typ tio ord.
Jobbigt när det kommer en massa folk ombord och ingen fattar att man vill se deras ID-kort utan bara säger:
Blek ryss med stor pälsmössa - Da da da, see chief. ( De vill alltså träffa överstyrman)
För andra gången säger jag - Okey, can I i please see your identification?
Pälsryssen fattar noll och pekar på bryggan - Chief?
SUUUUCK - Yes, but must see ID, you know! Försöker rita ett idkort i luften
Pälsryssen fattar fortfarande inte utan börjar gå mot bryggan, funderar ett ögonblick på hur mycket i skiten jag skulle hamna om jag skulle springa ikapp och bodytackla ner han i däcket.
Tänkte att om jag gör det så tar det nog inte många sekunder innan jag har 15 AK-47 mot huvudet och en enkelbiljett till saltgruverna i Sibirien.
Får stopp på honom och säger - No passport, no chief! Tittar strängt på han att jag menar allvar.
Äntligen fatta han! Passport var tydligen ett av de tio ord han kunde och jag fick tittat på hans pass.
Det är nämligen så att efter 11 september så blev det väldigt mycket strängare med säkerheten ombord på båtar och i hamnar. Det finns nåt som heter ISPS och det är regler som har med fartygets säkerhet ombord. Enligt ISPS så måste vi kolla legitimation på alla som kommer ombord.
Kommentarer
Trackback